över en månad..
det är över en månad sen vi pratade sist, nu i efterhand ångrar jag bittert att jag inte tog tag i det hela och försökte få dig på bättre spår. Men det sägs att det är lätt att vara efterklok.. Ditt hjärta orkade inte mer, nu sover du gott. Utan smärta, så lugnt och stilla. Men du ska veta hur mycket vi saknar dig här på jorden. Jag har fortfarande inte förstått att du faktiskt är borta, kan inte fatta att vi gick och bar på kistan du låg i.. Allt känns så overkligt. Så mycket man kunde förändrat så detta inte skulle hända, kan inte förklara hur det känns. Kan inte förklara hur mycket jag önskade att du fanns här på jorden.. vila i ro!
